måndag 2 mars 2009

En typisk dag i en sjukskriven tvillinggravids liv

Oj. Länge sedan jag skrev något här. (Visst var Stephen Frys HIV-dokumentär fantastisk, förresten? Jag grät och vredgades och var tvungen att ringa min Englandsbaserade lillasyster och ha det där blommor och bin-samtalet som vi båda undvikit fram tills nu.) Det slår mig när jag sitter här, oduschad och läsrusig i en baconflottig morgonrock som med nöd och näppe går att stänga och en spinnande katt i knäet, att min nuvarande tillvaro som sjukskriven och tvillinggravid (vecka 30+5 idag, vilket översätts till v 31 alternativt "någonstans i slutet av sjunde månaden" för gravidn00bs. Hey, jag var själv där för sju månader sedan...) borde resultera i en hel del fulbloggande. Så är inte fallet hittills, vilket möjligen tyder på att jag lyckas få dagarna att gå ändå.

När jag gick hem från jobbet för sista gången på ett och ett halvt år frågade många, inte helt utan en gnutta ömkan i rösten, hur jag skulle fördriva tiden fram tills förlossningen. Själv såg jag - och ser - inget direkt problem; med undantag för att jag helt tappat förmågan att gå länge än femtio meter (foglossning möter extrem bukfetma - ajajaj, säger jag bara) och följaktligen varit tvungen att dra in på mina långpromenader tillbringar (!) jag mina dagar på samma sätt som jag tidigare gjort under längre ledigheter. Så, utan några dröjsmål ger jag er

EN TYPISK DAG I EN SJUKSKRIVEN TVILLINGGRAVIDS LIV



05.30. A:s väckarklocka börjar ringa. Han snoozar några gånger innan jag motvilligt släpper upp honom ur sängen. (Att helt plötsligt väga cirka 20 kilo mer än sin make har sina fördelar.) Katterna och jag somnar om.
06.50. A åker till jobbet. Katterna och jag börjar vakna till liv. Tydligen är det fysiskt omöjligt för mig att sova till efter sju. Klar pensiovarning.
07.00-08.00. Sängläsning, just i morse var det Kathryn Harrisons "Medan de sov" som höll mig sällskap.
08.00-09.00. Internettimmen. Mejlkoll, bokhorafixande, uppdatering av Facebookstatus, koll av de olika bloggar och gravidsidor jag följer.
09.00. Frukost intas framför Buffy. Har precis sett det inledande dubbelavsnittet av säsong sex och herregud, jag är glad över att jag inte använder mascara så ofta these days...
10.00. Om en MVC/ultraljudsdag: duschar, gör mig i ordning och beger mig iväg för att kolla upp mitt och/eller bebisarnas hälsotillstånd. Vi mår bra alla tre; vid senaste tillväxtsultraljudet vägde tvillingarna 1440 respektive 1250 gram var. Det är lite under normalkurvan, vilket också är att räkna med när man bär på två barn. Jag kommer inte att behöva krysta ut några jättar direkt.

Om hemmadag: fortsatt sängläsning/Buffytittande/skrivande fram till lunch.

12.00: Lunch. Graviditeten har gjort mig till en om möjligt ännu större Skalman. Mat- och sovklockan styr mitt liv. Nu när tvillingarna upptar varenda millimeter av min livmoder har alla övriga inre organ, inklusive magsäcken, fått maka på sig vilket resulterar i att jag blir mätt väldigt fort - och hungrig strax därefter.
Eftermiddag: Tupplur följt av läsning/Buffytittande/bebis- och förlossningspluggande (just nu läser jag "Att föda" igen, för sist var jag nog inte riktigt mogen)/skrivande-rutinen. Ibland - rätt ofta - hänger jag lite med mina föräldrar.
16: 00. You wanna be on top? ANTM-repriser på TV3, just nu tredje säsongen med Eva the Diva och "I'm legally blind"-Amanda. Good times! Runt den här tiden brukar jag passa på att äta mellanmål.
17:00. Somnar på soffan med Stellakatt på magen.
17.30. A kommer hem! Dagens höjdpunkt. Vi pratar, pussas, klappar mage och fixar middag.
18:30 - 20.00. Läsfåtöljshäng - en människa, en tekopp och en katt i vardera läsfåtölj - alternativt lite TV-tittande. Om jag orkar hålla ögonen uppe efter klockan åtta är det en bedrift.
20.30. Zzzzzzz.

Det ser lite futtigt ut när jag ställer upp det så här, men tro mig, det är ett program som passar min nuvarande energinivå perfekt. Ibland känns det som om min kropp blivit kidnappad av en överviktig sjukpensionär. Jag saknar att kunna röra mig i den takt jag är van vid, att promenera, springa och simma, men de här stillasittande/stillaliggande veckorna har gett och fortsätter att ge mig ett inre lugn som jag tror kommer att komma väl till pass snart. Kanske snarare än vi har räknat med...

9 kommentarer:

Ka sa...

OoooOOoOOOOOooooOoo dina bebisar vägen yttepytte mer än vad våra missar vägde när vi hämtade dem för prick en vecka sedan!!!

The Girl Least Likely To sa...

Ka: Åh, är det sant? Och de väger faktiskt flera 100 g mer än vad jag gjorde när jag föddes, vilket känns tryggt på något sätt. En milstolpe.

Ka sa...

Men jösses, var du en så liten en? Själv var jag en bjässe på över 3,5 kg... Dina dagar verkar ungefär som mina under en sjukskrivningsperiod. Det blev en fin rutin som sen gjorde att jag hade mycket lätt att komma tillbaka till jobbet.

Sara sa...

Oj, säsong 6. Du har många tårar framför dig. Puss!

Helena sa...

Sara: Ojojoj, hur ska jag orka med fler tårar när jag redan är helt uttorkad efter att ha sträckkollat på säsongsfinalen av säs 5 och dubbelavsnittet som inleder säs 6? :) Puss!

Teres sa...

Men åh vad fint med tvillingar. Jag är svältfödd på andras tvillinghistorier(fick själv tvillingar för 14 månader sen). Grattis säger jag bara.

Lise sa...

Ka (och Helena, kul att se inlägg här igen!): Över 3,5 kilo = bjässe? Isåfall var jag humongous, vägde cirkus 4,2 när jag kläcktes :S

Ka sa...

Ja, jag brukar betrakta mig födelsevikt som fullt normal, men det var väl rätt bjässigt i relation till Helenas födelsevikt?

Anonym sa...

Tack for intiresny Blog