tisdag 15 januari 2008

Tisdagskväll i läsfåtöljen

I kväll ämnar jag sitta i läsfåtöljen med Stundande natten tills det är dags att nanna kudden. Än så länge gillar jag den verkligen, särskilt språket - avskalat, enkelt, utan krumbukter men ändå poetiskt. Blir nyfiken på Carl-Henning Wijkmarks tidigare, ganska digra romanproduktion. Åsa Linderborg får ursäkta, men jag tycker det är fint att Wijkmark, efter att i många år ha varit mer uppskattad utomlands än i Sverige, får det erkännande som Augustpriset ändå innebär. Dessutom är det svårt att skriva om döden. Nästan lika svårt som att skriva om kärlek. Det ljuder en stillsam klang av melankoli genom sidorna i Stundande natten, men ledordet är just detta: stillsamt. Oerhört sympatiskt.

Inga kommentarer: