fredag 11 januari 2008

Istället för ranelidska: stridsbergska



"alias Lo, alias Dolly, allas Lolita, karlarnas Lo-li-ta, litteraturens lilla älsklingsfjäril, hägringen, hallucinationen, drömmen (någons) och mardrömmen (någon annans), språket, resan, exilen, kärleken

DET ÄR INGEN MENING MED ATT STANNA NÅGONSTANS"


Ni FÅR inte missa Sara Stridsbergs vackra, poetiska, feministiska text om Lolita i dagens Aftonblad. Sara Stridsberg skriver som ingen annan; jag vill äta hennes språk. Ranelidska är ju ett vedertaget begrepp (i alla fall om man frågar Ranelid själv...). Jag tycker att vi ska slå ett slag för stridsbergskan. Längtar ihjäl mig efter Sub Rosa, som, om utdraget i DN är något att gå efter, är det bästa Sara Stridsberg skrivit.

5 kommentarer:

AnnCharlott sa...

Jag läste också också utdraget ur Sub Rosa i DN och blev tagen, betagen, rörd och berörd. Snart ska jag i lugn och ro läsa hennes text om Lolita. Tack för tipset.

Kickan sa...

Hej!
Jag har läst din blogg ett tag med stort nöje. Om jaf inte missminner mig är du ett Morrissey fan och vill därför tipsa dig om boken Den andra pojken av Willy Russell.Boken består av en massa brev som huvudpersonen Rymond skriver till Morrisey, gripande och absolut läsvärd.

The Girl Least Likely To sa...

Hej Kickan! Oh yes, jag är ett stort Morrisseyfan och läste faktiskt The Wrong Boy för flera år sedan. Älskade såklart "Dear Morrissey"-konstruktionen. :) Borde ta och läsa om den - tack för påminnelsen!

Anonym sa...

i papperstidningen mellandagarna nån gång fick stridsbergs lolitaartikel ett helt uppslag. läste den flera ggr efter varandra


camilla
http://lasdagboken.blogdns.com

katafon sa...

Håller med, helt fantastisk artikel som lyckas fånga nästan precis (så precis det alls är möjligt) både storheten och hemskheten och skönheten i "Lolita".

"hur som helst är det jag, den fruktansvärda läsaren, (den här boken gör sin läsare ond) som slutgiltigt förvandlar henne till en enfaldig slickepinne, jag klarar inte en ärlig fight med Humbert, han är så mycket starkare än jag, så förförisk och så billigt oemotståndlig, underskön, ett härligt ihärdigt bubbelgum i min mun, jag vill inte spotta ut det, jag vill att smaken av rosa begär fortsätter och fortsätter"...

Jävlar, Stridsberg. Vi har en stor författare här. Jag har inte läst utdraget; "Sub Rosa" tänker jag köpa på releasedatum och sträckläsa.