måndag 17 december 2007

Ett slags bokslut: bäst 2007

Det börjar bli dags att summera bokåret 2007: höjdare, besvikelser och allt där mittemellan. Jag har redan listat 2007 års stolpskott; nu kommer en liten (?) sammanställning över mina största läsupplevelser - med reservation för att det är 14 dagar kvar på året.

1. We Need to Talk About Kevin- Lionel Shriver

Hudlöst, smärtsamt ärligt och välformulerat om det ofattbara. Läs mer om mina (ganska tårdränkta och subjektiva) intryck här och här.

2. Historietter - Hjalmar Söderberg

Vi kan säga så här: Söderberg är bäst i novellform, och då vill jag ändå döpa mina barn till Arvid och Lydia. För mer Hjalle-lovebombing, klicka här.

3. The October Country - Ray Bradbury

Omistliga berättelser från kungen av skräcknoveller. "Skeleton", om en man som blir besatt av sitt eget skelett, kan vara det otäckaste jag någonsin läst. Ett paradexempel på min teori om att den bästa skräcken utgår från det egna jaget.

4. Ladies - Mara Lee

Jo, den var faktiskt bra.

5. The Emperor's Children - Claire Messud

Varför skrivs inte fler sådana här böcker? Det här är mumma för alla lovers av den litterära amerikanska romanen i dess mest ogenerat ambitiösa form, med stilistiska blinkningar till de stora 1800-talsförfattarna. Samtidigt är Messud så tydligt förankrad i dagens USA när hon med skarpa ögon och ännu skarpare penna skildrar dagarna kring 11 september 2001 genom en handfull priviligerade slackerakademiker på Upper West Side. Den amerikanska samtidsromanen blir inte bättre och mer underhållande än så här, tro mig.

6. The Good Life - Jay McInerney

En till 9/11-skildring av rang. Välkommen tillbaka, Jay.

7. Ut ur skuggan av Jessica Kolterjahn

Som om Maria Gripe - årets tyngsta litterära och mänskliga förlust i min värld - skulle ha skrivit en vuxenbok ur queerperspektiv. Lysande, med andra ord.

9. I Am Charlotte Simmons - Tom Wolfe

Ännu mer americana i supersize-format - med collegeporr! Jag snabbläste kapitlen med sportanknytning, men i övrigt är I Am Charlotte Simmons 900+ sidor stor romankonst. Låt er inte luras av det gubbsjuka omslaget.

10. The Almost Moon - Alice Sebold

När en roman börjar med meningen "When all is said and done, killing my mother came easily" väcks vissa förväntningar. Alice Sebold införfriar dem.

11. Little Children - Tom Perrotta

Little Children känns lite som inledningsscenen i Blue Velvet, med insekterna som kryper under den vackra villafasaden. Tragikomiskt, mörkt och med lika vassa som ömsinta personporträtt. Tom Perrotta är en av USAs bästa satiriker, och det här är bara början.

12. On Trying to Keep Still - Jenny Diski

Om Jenny Diski fick för sig att ge ut sin inköpslista skulle jag gladeligen läsa den. Diski är rolig, relevant och oupphörligt underhållande. Läs mer Diski-lovebombing här.

13. One Good Turn: A Jolly Murder Mystery - Kate Atkinson

A jolly good murder mystery. Finns det någon Jackson Brodie-fanclub jag kan joina?

14. The Field of Blood, The Dead Hour och The Last Breath - Denise Mina

Minas serie (tänkt att bli en kvartett) om Glasgows mest sympatiska journalist, ständigt tröstätande underdogen Paddy Meehan, är kriminallitteratur när den är som bäst. Dessutom lyckas Mina i sin skildring av Thatcher-erans Glasgow säga mer om 80-talets politiska kris än många mer renodlat samhällskritiska författare.

15. Everyman - Philip Roth

En mans drömmar, förhoppningar, lustar, liv och död på mindre än 200 sidor. Ja, det är möjligt och ja, Roth förtjänar ett Nobelpris.

16. Learning to Swim - Clare Chambers

Ömsint, roligt och gripande om att växa upp i 70-talets England. Hädanefter ska jag köpa alla böcker med Lisa Jewell-blurbar.

Inga kommentarer: