torsdag 29 november 2007

Läsrapport 1 & 2

Läsrapport 1: Jag läser ut Ut ur skuggan med regnstril mot busstaket, utan att en enda gång titta upp och möta morgonsura blickar eller störa mig på otympliga ryggsäckar och resväskor. För en gångs skull är belysningen ombord acceptabel - sing hallelujah! Efteråt befinner jag mig i en drömsk, overklig sagostämning - den stämning, som infinner sig när man läst en riktigt bra bok och fortfarande befinner sig i glappet mellan fiktion och verklighet. Det är en underbar plats att uppehålla sig i. Befriande med en svensk debutant som vågar skriva om något annat än självbiografiska upplevelser i 2000-talets Stockholm, tyckte Calliope när hon läste Ut ur skuggan. Jag är benägen att hålla med. Skriv mer, Jessica!

Läsrapport 2: Handling: bisarra experiment i kargt skotskt ölandskap, barnamord, djurplågeri, galenskap, total isolering från det myndighetsreglerade samhället. Persongalleriet: en tvivelaktig fadersfigur, en psykotisk bror som bränner upp hundar och skrämmer barn med maskar, en dvärg och - framför allt - ett stycke antihjälte med klara issues. Vi kan kalla honom Frank. Stil och komposition: diskbänksrealism möter skräck, rejäl twist på slutet som, i alla fall så här med facit i hand, går att förutse i försiktigt utplacerade ledtrådar. Jag kan inte påstå att det var en trivsam upplevelse att läsa The Wasp Factory. Ändå kan jag inte värja mig från atmosfären, den nattsvarta humorn, MISÄREN i det hela. Alltså måste Iain Banks ha gjort något rätt. Dessutom: är vi - det kollektiva läsarvi:et - inte rätt fel ute om vi börjar sätta likhetstecken mellan huruvida en roman är njutbar och huruvida det är ett kvalitativt litterärt verk? Givetvis är det fritt fram att undvika litteratur man mår dåligt av - personligen slipper jag mer än gärna att läsa om brinnande hundar och lustmord på kaniner - men att feel bad-litteratur undantagslöst är "bad" litteratur, nej, det går jag inte med på. Slutomdömet för The Wasp Factory blir alltså minst sagt splittrat. Vad tycker ni andra som har läst den?

Inga kommentarer: