måndag 1 oktober 2007

Ny, förbättrad måndag nr 876

Mitt nya liv börjar för 876:e gången med ett spinningpass kvart i sju på morgonen. 06.45! Korrektion: egentligen börjar mitt nya, förbättrade liv nr 876 redan 05.30 med en ilsken väckarklocka. Grus i ögonen och herregud vad sängen känns varm och skön, men promenaden till busshållplatsen gör allting bättre. Neonljus på regnvåta gator, totalt mörker, inte en själ i hela kvarteret. Lugnet upphör på bussen, som är smockfull med folk jag aldrig sett förut. Är det det här som är The Six O'Clock People? Stephen King, den mångomnämnde här på bloggen, har skrivit en novell som heter "The Ten O'Clock People". The Six O'Clock People har trötta ögon och rökhosta. Jag läser We Need To Talk About Kevin hela vägen till Gullmarsplan. Sedan går mitt nya, förbättrade liv nr 876 nästan i stöpet. Nästan. Det är förseningar i tunnelbanan, och jag får gå över Skanstullsbron i högklackat, men jag hinner. Själva spinningpasset går bra; det är resan dit som känns jobbig. Nu sitter jag här med min nya, förbättrade frukost (äpple och banan med minikeso och kanel - ursäkta bantningshäxevibbarna, men det ÄR gott!) och känner mig oerhört duktig. Är det inte därför man över huvud taget utsätter sig för sådana här naturvidriga morgonaktiviteter? Klappar på axeln, ett unisont "du är sååå duktig!" när man kommer släpande på ryggsäcken med blött hår och blossande kinder. Jag vet i alla fall att det är därför jag utsätter mig för det. Och fåfänga, givetvis. Underskatta aldrig fåfängans kraft.

3 kommentarer:

Marianne sa...

Mycket imponerad! 05.30 och spinningpass, ojoj.

Själv vaknade jag lite före 6, men det var inte med avsikt.
Definitivt inte.

För mig funkar det inte att träna på morgnarna, t.o.m. vid 10-snåret är för tidigt.

Gäspar och behöver kaffe :-)

The Girl Least Likely To sa...

Marianne: TACK! Du har nu bidragit till att min självgodhetsfaktor ökat markant.

Jag vet att det är Blossom Tainton-varning på att säga sånt här, men man blir faktiskt markant piggare av att morgonträna. I vanliga fall hamnar jag i koma vid tretiden varje dag, men i dag känner jag mig märkbart mer alert. Så det kanske inte bara är fåfänge- och självgodhetsaspekten som lockar...

annika sa...

Jag önskar verkligen att jag v a r en six-o'clock-person, men jag är snarare en klockan-sju-snooze-kvart-över-snooze-halv-snooze-åtta-halv-nio-person. jag älskar att vara uppe när det fortfarande är mörkt ute, problemet är bara att komma upp först.