torsdag 20 september 2007

Ännu mer om Lundgren-debatten

Det har snart gått en månad sedan Albert Bonniers förlag gav ut Myggor och tigrar av Maja Lundgren. Att säga att publiceringen - för let's face it, särskilt många ord har inte dryftats om själva romanen, om man bortser från skvalleraspekterna - blivit medialt uppmärksammad är en underdrift i klass med "Paris Hilton är lite förtjust i kameror". Nu tycker åtminstone jag att debatten övergått i en häxjakt, och jag har tidigare efterlyst mer fokus på romanens (åtminstone för mig) uppenbara litterära kvaliteter och dess kärna: kulturvärldens patriarkala maktstruktur och osynliggörandet av obekväma personer, oftast kvinnor. I gårdagens DN kom äntligen det inlägg jag gått och längtat efter, signerat Christer Hermansson, Anneli Jordahl, Marie Peterson och Mats Söderlund. Artikeln hittar ni här. Det ska bli intressant att se hur mottagandet blir. Egentligen är jag märgtrött på hela debatten, men det vore trevligt mer lite mer nyansering och mindre medial skampåle innan debatten ebbar ut eller, mer troligt, byter måltavla. Unni Drougge, consider yourself warned.

Visst var säsongspremiären av Babel bra, förresten? Särskilt glad blev jag över reportaget om Richard Ford. Jag har länge velat läsa honom, stod faktiskt och höll i The Lay of the Land på Akademibokhandeln härom veckan. Nu inser jag att jag måste börja med första delen i trilogin. Can't wait! New Jersey är en pålitlig litterär miljö - Joyce Carol Oates, Alice Hoffman och Harlan Coben skildrar ofta New Jersey i sina romaner, och i Todd Solondz' lysande film Happiness blir New Jersey nästan en karaktär. Kanske är det förhållandet till New York - så nära, nästan gripbar på andra sidan vattnet, men samtidigt så långt bort - som gör att New Jersey funkar så bra i fiktiva konstellationer. Hur som helst: Richard Ford finns nu på min "att läsa"-lista, som sakta men säkert börjar anta episka proportioner. Snart är tunnelseendet ett faktum.

3 kommentarer:

Sara sa...

Såg du premiären av Filmkrönikan. Just när man inte trodde att de kunde hitta tramsigare recensenter... Barnprogram någon?

The Girl Least Likely To sa...

Nej, det lyckades jag tack och lov missa. Blev varnad i förväg av x antal kritiker. Så himla tråkigt att ett i grunden bra program blir urvattnat och snuttifierat på det där sättet.

Sara sa...

Mmm, det har alltid varit problematiskt tycker jag. Det var ju inte så kul när Fredrik satt och pratade och Sara nickade med ett "åh du är så klok Fredrik"-leende. Jag gillade faktiskt Orvar och Emma bäst.