Det här gjorde mig lite ledsen i ögat faktiskt. Min favoritmörkerman ska få vila i frid! Oavsett hur lockande en gravsten med "Love will tear us apart"-inskription kan te sig.
Jag brukar säga att det är Ian Curtis förtjänst att jag är gift med världens bästa man, så när Ians grav skändas känns det som my business.
den 3 juli 2008
den 30 juni 2008
Ett litet kontrollfreak, snart bortom sin comfort zone
Kommunal varslar om busstrejk i Stockholm* från och med imorgon, och som alltid när saker plötsligt befinner sig bortom min handlingsförmåga vaknar min inre (I WISH yttre, minus botoxen dårå!) Bree Van de Kamp till liv. Jag bor i en kommun som är helt och hållet beroende av bussförbindelser. Mellan vår lilla förortsidyll och Staden ligger en lång motorvägssträcka, så att cykla eller gå är inte att tala om. Återstår att min käre make får leka chaufför åt mig, en lösning som är lite sådär ur a) miljösynpunkt och b) frihetssynpunkt, eftersom vi binder upp oss till varandra och varje spontanfika, shoppingtur eller afterwork blir ett logistiskt problem. För att inte tala om att jag missar min dyrbara lästid.
Jag sympatiserar förstås med busschaufförernas situation - finns det NÅGON yrkesgrupp, lapplisor möjligen undantagna, som får ta så mycket oförtjänt skit som busschaffisarna, företrädelsevis i rusningstrafik, när avgången redan är försenad? - men är av födsel och ohejdad vana väldigt skeptisk till förändringar. Det tog mig flera veckor att acklimatisera mig till min nya, Centralbrofria färdrutt till jobbet.
* Först skrev jag bara "busstrejk", utan geografisk förtydling. Sedan insåg jag att det finns andra delar av Sverige än Stockholm. Eller, jag har hört vaga rykten, läst om det i sagorna etc...
Jag sympatiserar förstås med busschaufförernas situation - finns det NÅGON yrkesgrupp, lapplisor möjligen undantagna, som får ta så mycket oförtjänt skit som busschaffisarna, företrädelsevis i rusningstrafik, när avgången redan är försenad? - men är av födsel och ohejdad vana väldigt skeptisk till förändringar. Det tog mig flera veckor att acklimatisera mig till min nya, Centralbrofria färdrutt till jobbet.
* Först skrev jag bara "busstrejk", utan geografisk förtydling. Sedan insåg jag att det finns andra delar av Sverige än Stockholm. Eller, jag har hört vaga rykten, läst om det i sagorna etc...
den 27 juni 2008
Roligt tidsfördriv
Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com
Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com
Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com
Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com
Create Fake Magazine Covers with your own picture at MagMyPic.com
Fånigt men beroendeframkallande.
Etiketter:
Random
Oh the HUMANITY!

Somliga av kommentarerna i den här diskussionen om hur "fet" toppmodellen Karolina Kurkova gått och blivit får mig att stånga mitt huvud blodigt mot dataskärmen i ren och skär frustration. Herregud, vad är det för fel på folk? Jag borde vara van, men likväl: man baxnar. Att majoriteten av de kommentatorer som, liksom brasilianarna, anser att Kurkova är ett fetto i klass med Homer Simpson i "Your fingers are too fat to dial"-avsnittet tycks vara kvinnor är så beklämmande att jag fäller en liten tår i blodsörjan. Systerskapet ÄR en utopi, fucking science fiction.
Hej förresten. Jag har kommit på att jag vill skriva om annat än böcker då och då, lite vardagsbetraktelser eller - som i det här fallet - random primalskrik över sakernas och mänsklighetens allmäntillstånd, och då passar Ye Olde Blogge utmärkt. Någon som fortfarande håller uppsikt...?
Etiketter:
Gnäll,
litteratur och mode,
popkultur
den 24 februari 2008
"Dig, Lazarus, Dig" - Nick Cave & The Bad Seeds
Nu ligger Nicke Grottas nya singel, "Dig Lazarus, Dig" från kommande skivan med samma namn, ute på nätet. Jag gillar låten. Tror jag. Har lite svårt att fokusera på något annat än Nicks hemska mustasch som får honom att se ut som en slovensk hallick. Shave, Nicholas, shave!
Etiketter:
musik
den 14 februari 2008
Mitt senaste skräckfynd

Jag har, som jag meddelat på den andra (oändligt mer aktiva) bloggen, trätt in i en intensiv skräckfas. Fas och fas förresten, det är väl att betrakta som ett slags ständigt utgångsläge för mig. Hur som helst: just nu är det mycket skräck, oavsett om det handlar om "plethora of gore and perversion"-kungen Bentley Little eller skräck i filmformat. När jag som av en händelse råkade slinka in på CDON.com och upptäckte att del ett och två av Masters of Horror-boxen nu finns att köpa var det inte mycket annat att göra än att klicka sig 549 kronor fattigare. Jag är ju barnsligt förtjust i skräck i utportionerat, novellesque Tales from the Crypt-format, och tror och hoppas att Masters of Horror är allt mitt mörka gothhjärta vill att det ska vara: snyggt, suggestivt och genuint läskigt. Och på tal om Bentley Little: hans novell "The Washingtonians" har filmats i Masters of Horror-serien! Det är den första Little-filmatiseringen, mycket, misstänker jag, på grund av att hans berättelser är lite too much i visuell tappning även för oss med magar av stål, men det känns verkligen som en bra kombination. Återkommer när jag sett mer!
den 1 februari 2008
Bloggpaus
Äsch, mitt lilla huvud är enkom fyllt av litteraturrelaterade inlägg som passar bättre på Bokhoran. Uppenbarligen är jag mer litteratur än popkultur. Tar en liten paus här tills jag hittar på något kul att skriva om.
Någon som såg mig på TV i går förresten?
Någon som såg mig på TV i går förresten?
Etiketter:
Bloggen
den 30 januari 2008
"En vinnande häxbrygd av feghet och gemyt"
Nej, jag tror inte att det faktiskt är Ebbas mamma som kommenterar det här inlägget om Ebbas oförklarliga aversion mot min kändiscrush Chris Isaak. Ett: tvivlar starkt på att Ebbas mamma, som ju tillhör arbetarklassen eftersom hon jobbar så mycket, har tid att följa och kommentera bloggar. Två: tvivlar nästan ännu starkare på att mamma von Sydow kan formulera meningar som "en vinnande häxbrygd av feghet och gemyt". "Ebbas mamma", vem du än är, jag gillar din stilistiska förmåga! När Morrissey stämdes av Mike Joyce och Andy Rourke för uteblivna royalties kallade en domare honom "devious, truculent and unreliable". Moz kontrade med att tacka domaren för att ha gett honom en klockren albumtitel. Nu undrar jag om inte "en vinnande häxbrygd av feghet och gemyt" skulle vara en vinnande tagline?
Etiketter:
Bloggosfären,
musik,
popkultur
den 29 januari 2008
Ebba von S har noll koll

Som om man behövde fler orsaker att ogilla Ebba von Sydow: i näst senaste (tror jag, läste hos frisören - jo, det är sant, ingen vit lögn, hårtorkar och färgpytsar var involverade) numret av Veckorevyn får redaktionsmedlemmarna svara på frågan "Vilken är din pinsammaste kändiscrush?". Ebba, det nötet, svarar "Chris Isaak". Chris. Isaak! Aka Cary Grant i rockabillykostym, aka Special Agent Chester Diamond i Twin Peaks: Fire Walk With Me", aka den enda icke-fiktiva man som kan hota stor-Stockholms lyckligaste äktenskap.
Får lust att citera Heathers: oh the HUMANITY!
den 28 januari 2008
Ernst-Hugo + skräck = sant

Min älskade make, som delar min förkärlek till allt skräckligt (hade ni trott något annat?), meddelade nyss att han köpt Riket på DVD för 69 kronor. I love! Har faktiskt bara sett brottsstycken av Lars von Triers mästerliga sjukhusserie, i alldeles för späd ålder. Minns bara mörka korridorer, diffusa obehagskänslor, och så Ernst-Hugos "DANSKJÄVLAR!". Långt senare såg jag ett par avsnitt av Stephen Kings remake Kingdom Hospital som... inte var bra. Kan du stava till "vansinnesprojekt", Stevie-Boy? Eller "Sisyfosarbete", kanske? Att göra en remake på Riket känns ungefär lika nödvändigt som att göra en remake på Twin Peaks.
(En Twin Peaks-remake? Seriöst, blodet fryser till is av blotta tanken.)
Mer tips i kategorin Ernst-Hugo + skräckstämning:

Vansinnigt underhållande episodskräckisar av Tales from the Crypt- och Alfred Hitchcock Presents-snitt, med Ernst-Hugo som The Crypt Keeper/Alfred Hitchcock. Av de fyra avsnitten gillade jag nog Mikael Håfström-regisserade "Dödsängeln" och supermorbida "Kött" bäst, men samtliga små episoder har sin charm. Serien visades första gången på Canal+ 1997, men jag har vaga minnen av att den även gått på SVT en sensommar. Någon som kan backa upp det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





